En Tisdag i Väntan på Vinterns Magi – Till Minne av Mamma och Dagdrömmar om Brasilien
Tisdag 20 / 2
Till Minne av Mamma och Dagdrömmar om Brasilien
I dag, tisdagen den 20 februari, vaknade jag till ett trist vinterlandskap som inte riktigt visste vad det ville vara.
Termometern visade på en grå +1 grad. Inte precis den vinteridyll jag längtar efter. För mig är vintern synonymt med gnistrande snölandskap och krispiga minusgrader, inte detta eviga växelspel mellan snöfall och regnskurar.
Detta varannandagsväder får mig att drömma mig bort till Brasilien, där vädrets kontraster är av en helt annan natur.
******
Men låt oss inte dröja vid vädrets nycker. Idag är ingen vanlig dag. Det skulle ha varit min mammas 88:e födelsedag. För att hedra henne väljer jag att dela med mig av några tankar här på bloggen. Det är ett sätt för mig att hålla hennes minne levande, att påminna mig själv och andra om de små stunderna som formar våra liv.
Adriana, min älskade fru, spenderar dagen med att arbeta, medan jag kämpar med den trötthet som hjärnan ibland påminner mig om. Stroke-rehabiliteringen är en lång väg, fylld av små steg och vila. Så idag blir det kanske inte så mycket gjort. Jag har planer på att skriva till några brevvänner, en sysselsättning som alltid ger mig energi och glädje. Sedan ska jag förbereda middagen till när Adriana kommer hem. Det är de små sakerna som räknas, de små stunderna av omsorg och gemenskap.
Så till alla er kära läsare, från mitt lilla hörn av Sverige, där vintern inte riktigt kan bestämma sig, skickar jag varma hälsningar. Må era dagar vara fyllda av minnesvärda stunder, oavsett om ni längtar efter snö eller solsken. Och till min mamma, vars närvaro jag känner varje dag, tack för allt.
Ha det så gott alla,// Jonas
Lämna gärna en kommentar