Hej alla matälskare och traditionsbevarare! Det är jag, er lokala Kursledare och hundtränare från Falköping, som nu tagit på mig kockhatten för att dela med mig av en av Sveriges mest älskade rätter – Janssons frestelse. Låt oss dyka ner i denna krämiga anjovisgratäng som fått många att falla i frestelse!

Vem var egentligen Jansson?

Oj oj, här har vi ett mysterium som är lika kryddstarkt som anjovis! Länge trodde man att rätten var uppkallad efter en matglad operasångare vid namn Per Adolf “Pelle” Janzon. Men det visade sig vara lika fel som att sätta ansjovis i en äppelpaj!

Stumfilmens stjärnglans

Håll i er nu, för här kommer sanningen serverad på silverbricka: Janssons frestelse fick faktiskt sitt namn från en stumfilm som hade premiär på annandagen 1928. Tänk er bara – en film som inspirerade till en rätt som fortfarande frestar oss nästan 100 år senare!

Det klassiska receptet

Nu ska vi laga en Janssons som skulle få självaste stumfilmsstjärnorna att tappa hakan!
Här kommer receptet, steg för steg:

1. Sätt ugnen på 225°C – varmare än en sommardag i Brasilien!
2. Strimla 1,5 kg potatis så tunt att du nästan kan se igenom dem.
3. Koka upp en blandning av ansjovisspad, 4 dl grädde och 4 dl mjölk. Lägg i potatisen och låt sjuda i 10 minuter.
4. Fräs 4 gula lökar i smör och karamellisera dem med lite farinsocker – sötare än en hundvalps blick!
5. Varva potatis, lök och ansjovis i en form. Toppa med ströbröd och smör.
6. In i ugnen i 30 minuter, och vips har du en Janssons som doftar himmelskt!

Knepet för extra krämighet

Hemligheten ligger i att låta potatisen koka i grädden innan den går in i ugnen. Det blir krämigare än en mjölkpall på en kohage!

Janssons popularitet

Denna lilla anjovisgratäng har blivit en riktig kändis på våra julbord. Men visste ni att den inte alltid varit en julgäst? Det var först på 1960-talet som Janssons frestelse blev en självklar del av julfirandet. Tänk vad tiden går – från stumfilm till julbord på bara några decennier!

Avslutande tankar

Så , mina vänner! Janssons frestelse – en rätt med mer historia än en gammal ek och mer smak än en hel ansjovisflotta. Nästa gång ni sätter tänderna i denna krämiga delikatess, tänk på den långa resan från stumfilmens värld till era tallrikar.
Gillade ni detta inlägg? Varför inte dela det med era vänner och familj? Kanske kan ni imponera på dem med er nya kunskap nästa gång ni sitter runt julbordet!

Glöm inte att gilla, kommentera och prenumerera på bloggen för fler spännande inlägg om svensk mattradition och kultur.
Ps. Kika gärna in under Kalender-menyn för att se vilka godbitar jag har planerat framöver. Vem vet, kanske blir nästa inlägg om lutfiskens hemliga liv?

//Jonas

Lämna detta fält tomt

Missa inte något inlägg!

Helt GRATIS

Kontrollera din inkorg eller skräppostmapp för att bekräfta din prenumeration.